Barn på vintertid

Det är ju perfekt att ändra från vinter- till sommartid precis vid ett lov. Barnen går ju kvar på vintertid och sover hur länge som helst. Jag kommer inte ihåg när vi båda fick sova till 9 senaste gången. Eller det mysigaste som finns, att få vakna av sig själv och vara först uppe och äta frukost i lugn och ro. Baksidan kommer ju på kvällen när de inte vill gå och lägga sig... Men eftersom det är lov behöver ju inte jag heller gå till sängs...

Atji, atji prosit...

Ännu en natt i hostans tecken. Denna gången var det jag själv som höll mig vaken. Vaknade helt leabruten med träningsvärk i alla hostmuskler. Jobbade på att få ännu mer träningsvärk då vi tog tag i vårstädning eller åtminstone storsanering av huset. Det hade ju varit okej om man bara behövde göra själva städa grejen, men alla dessa saker! En vacker dag tror jag att jag plockar ihjäl mig! Men nu har vi ett strålande rent hem nu ska det bara fram ett gäng med kyklingar så känns det riktigt vårligt. Å nej vi ska inte ha levande kycklingar hemma...

Påsklov

Tänk vad lite sol kan göra. Och sen lite ledighet på det. Jag har nästan förträngt att tre av fyra dras med en envis förkylning här hemma. Men ikväll känns det som om åtminstone Stina har blivit lite bättre.

Bestämde mig för att det är vår på riktigt och tvättade alla overaller och täckebyxor, så nu har jag världens största hall. Vad det är skönt med små tunna vårjackor. Problemet med barn är bara att de växer, så när jag nu plockade fram Elins vårjacka var det den i minsta laget. Men har vi tur blir våren kort och sommaren lång...

Påskriset har vi också fixat så nu kan vi ta påsklov på riktigt

Stressfri?

Nyss hemkommen från ett välbehövligt Body Balance-pass. Känner att stressnivåerna äntligen har börjat dala. Kan bero på att jag vet att jag kommer att vara hemma imorgon med min lilla snörvel-Fia. Sen har jag ringt ner pappa som får vara hemma med henne ett par dagar. Snart måste hon bara bli frisk.

Tanken är att jag under morgondagen ska hinna att skriva en massa omdömen så att den stressen också hinner lägga sig innan påsk. Min dröm inför påsklovet är sol, varmt och en massa tid ute - inte behöva sitta framför datorn i timmar. Vi får väl se vad det blir av det. Såg i alla fall att SMHI lovar sol och värme till påsk - hur de nu vågar det. Det kan ju vara så att tidningen hade vinklat informationen något...

Sambandscentralen Åsa

Hade tänkt att mitt nästa inlägg inte skulle vara så negativt... Men det är inte alltid helt lätt! Började dagen i lugn och ro för att sedan köra Elin till dansskolan. Så långt är allt frid och fröjd. På vägen hem ska vi bara lämna två dvdfilmer som Peter glömde lämna igår - hundra kronor kostade det! Det kan man bli lite arg på, sura pengar. Dessutom hade jag bara sett den ena.

Hemma igen hinner jag lugna ner mig och lägga mig och vila med Stina. Vaknar till kvart i tre och hör att Elin och Peter fortfarande är hemma. De ska ju vara på simskola i Rödeby tio över tre! Inget packat, inget förberett och naturligtvis skulle det med flytväst och kläder just idag! Så det är ju bara att konstatera ännu en gång att det är bäst att göra allting själv...

Irriterad

Har visst hamnat i ett stim av irritation. Retar mig på allt och alla. Fick mig en skrapa på dagis att Stina inte var tillräckligt pigg, men vad konstigt när hon inte äter något på en hel dag! Efter en macka och lite dricka blev hon sitt vanliga jag igen. Hur tänker de då? Eller det är väl det de inte gör - tänker...

Är också irriterad över allt på jobbet. Snacket om 40 timmars vecka, tjänster och besparingar. Nu får det väl ändå vara nog! Jag råkade hitta lite gamla papper om hur jag hann planer förr i tiden. Låter som om jag har varit i skolans värld i evigheter, men det är ju bara lite över 10 år. Jag börjar fatta mina kollegor som har harvat i yrket sen tidigt 70-tal. Så nu kommer den eviga frågan igen: Vad ska jag bli när jag blir stor?

Förkylda barn

Hur många dagar kan en näsa vara snorig? Det borde finnas någon slags maxgräns för hur länge en unge får vara förkyld. Kan vi säga 60 dagar på en livstid så slipper vi snart det här... Jag längtar till värme och vår och inga baciller.

Att leva i nuet

Jag vet inte var jag ska börja. Men lev i nuet man vet aldrig hur det kommer att bli. Har precis fått reda på att en gammal vän gott bort i en olycka. Hon har lämnat man och två barn efter sig. Det känns så orättvist! Helt plötsligt förändras allt och en familj måste leva vidare utan sin mamma. Allt mitt känns så futtigt. Tvätt som inte är gjord, dammråttor i hörnet en massa måsten... Måste leva i nuet! Varför?

Schlagerparty

Under de senaste dagarna har jag varit så trött och inte haft lust med något. På jobbet har inspirationen varit i botten, inga stjärnlektioner inplanerade eller genomförda där inte. Jag försöker se positivt på alla omdömen som ska skrivas, men 300 känns som om jag skulle behöva ta mig upp på toppen till Mount Evrest. Har klarat av 30 så då är de ju bara resten kvar...

MEN ikväll har jag varit på årets roligaste aerobicpass - schlager dans. Så nu sprudlar jag av energi. Så mycket att jag till och med orkar skriva ett par omdömen till eller så sparar jag det till imorgon. Låter ganska bra tycker jag.

Alla är lika alla är olika...

...visst var det en kampanj mot främlingsfientlighet som hette så? Nu är det inte främlingsfientlighet jag tänkte på i första hand utan hur olika vi tänker om saker. Det som är självklart för vissa är helt otänkbart för andra. Och om jag då inte tycker som någon annan ska JAG ha dåligt samvete för det?

Just nu känns det inte bra. Känns som om jag ska strunta i allt och bara lägga ner. I fortsättningen ska jag bara sitta hemma och pilla i naveln. Då behöver jag ju inte ifrågasättas för mina beslut!

Uppe med tuppen

Klockan fem vaknade Stina! Vid den tiden på dygnet brukar hon somna om bara hon får komma över i vår säng. Inte idag, eller kanske jag ska skriva inatt? Istället hade mina fina töser någon typ av hosttävling med sidogrenen att snurra så många varv som möjligt i sängen. Vem vann? Oavgjort om du frågar mig, men resultatet blev i alla fall en trött mamma...

Vårkänslor

Å, vad det är skönt när solen skiner! Allt blir så mycket lättare, även om barnen blir våtare och drar in en halv sandlåda varje gång de har varit ute. Jag kommer säkert att sucka över det längre fram men just idag känns det toppen!

Igår var jag ute på årets första löprunda. Äntligen kunde jag prova min julklapp en mojäng som man lägger i skon och sedan kopplar till iPoden. Så nu vet jag att jag sprang (joggade/luffsade) exakt 2,82km. Det var superjobbigt, men superkul! Inte bara för jag hade min personliga coach utan också för att jag äntligen kom igång! Målet är minst två gånger i veckan och till sommaren ska jag orka en hel mil. Och nu har jag ju skrivit det här så nu måste jag ju bara göra det ;-)

Konsten att äta popcorn

En helt vanlig fredagskväll, maken jobbar så det blir tjejmys på hög nivå. Det är då det är dags att äta popcorn. Om maken är hemma sitter han gärna med dammsugaren någonstans mellan popcornsskålen och munnen ;-)
Så nu tog vi alltså tillfället i akt. En 5-åring och en 1 1/2-åring kan det bli mer "smulor"? Min lilla hemlighet heter vit ryamatta - inte ett popcorn syns så långt ögat når, kanske lite kras under fötterna men det är smällar man får ta! Och innan maken kommer hem hinner jag nog dammsuga ifall andan faller på...

Halvklass

Jag önskar att jag kunde få halvklass i musik. Här går man omkring och tror att det ska vara som det är med stora klasser, mycket spring och lite gjort. Å så kommer gulddagarna som idag. I min ena 7:a är de bara 16 elever, idag var fyra av dem borta. Lektion med 12 stycken. Vilken dröm! Snacka att vi hann mycket. I fortsättningen kommer jag göra som No-lärarna, begära halvklass för undervisningens karaktär. Tror ni jag lyckas?

Har man inte vår ute så får man fixa det inne.

Konsten att samarbeta

En del dagar skulle jag vilja slänga ut vissa av mina kollegor genom fönstret och helst då inte öppna det innan. Att man kan vara så osmidig och börja diskutera saker inför eleverna precis på samma sätt som vi inte vill att de ska göra. Jag hade inte sagt något om personen i fråga hade haft koll på läget, men det är precis tvärtom! Ingen koll på varken tider, papper eller uppgifterna. Så idag kände jag att jag fick ett bryt och sa till på skarpen - helt olikt mig. Jag som brukar muttra i det tysta. Håller jag på att bli vuxen på riktigt tro? Jag tror att jag i fortsättningen ska göra allt själv och inte lita på att någon annan har koll-det blir nog bäst så!

Puh!

Vilken dag! Började lite fint vid dagislämningen med att fröken som skulle öppna hade försovit sig så det var ingen där. Lite snoppet för fem barn och tre stressade mammor. Som tur var kom stackars fröken med andan i halsen och svansen mellan benen.

Kom iväg till jobbet där STORA saker hade hänt. Någon hade tagit tag i och flyttat klädhängaren som under alla min tid på skolan mer eller mindre har varit en inkräktare på min arbetsplats. Av bara farten fick vi ordning på sladdproblemet, så nu behöver vi inte krypa under bordet för att få med oss datorerna.

Slutade arbetsdagen med en liten trevlig föreläsning, eller inte. Hela dan har jag försökt att få klarhet i när vi skulle börja och det lutade mot tre. Fem i halv tre kommer kollegan Maria nerspringandes och berättar att det började halv tre, en mil bort! Där hade vi suttit i lugn och ro och egentligen haft tid att åka tidigare. Väl framme arbetade vi bra på att öka växthuseffekten genom att hundra personer letade parkering där det finns cirka 10 platser. Hur upplagd är man för föreläsning då? Dessutom börjar hon sin föreläsning med att tro at vi är inspirerade och har sett fram emot detta... Inte jag i alla fall.